Scoutkväll på Gökriksudden

I början av maj hade vi scoutavslutning i Götlunda SMU-scoutkår. Vi höll till i ett av Götlundas naturreservat nere vid hjälmarstranden, där vi funderade på ekologiska sammanhang och varför man vill spara natur i reservat. De fyra stationerna som scouterna gick mellan finns beskrivna här nedanför.



På den första stationen samlades barnen vid en stor hög av ris och kvistar som fanns upplagda i reservatet: en fauna-depå. Station nummer två och tre fanns bland liljekonvaljer och storrams längs den markerade stigen ned mot stranden, och nummer fyra höll till vid strandkanten. Beskrivningarna är utformade så att ledaren ska kunna välja hur mycket av innehållet hon vill använda. Lekarna går att hoppa över om diskussionen känns intressant och givande, eller hoppa direkt till om scouterna har mycket spring i benen...

Så här gjorde vi:

1. Faunadepån – Vad är det att "bevara" natur?

 Sammanfattning av kontrollen:
Ø  Gruppen samlas vid faunadepån
Ø  Samtal om sparad natur
Ø  Samtal om vad reservat är
Ø  Lek: Baklängeskurragömma

Faunadepån:

Vet ni vad det här märkliga ordet betyder? Insektshotell! Fauna = djuren på en plats, depå = upplag/hög. Här finns ett ställe att bo på för de djur som behöver döda pinnar för att överleva.

Varför behöver de det?

-lägga ägg i -mat till larver -skydd mot väder och vind i det mjuka träet

Varför sparar man en särskild hög åt insekterna? Varför kan de inte använda högar som redan finns i naturen?

–en kuggfråga! I de flesta skogar finns det bara ”skräphögar” alldeles efter att man har fällt träd. (Vid avverkning eller röjning.) Högar med dött trä är ovanliga på marken bland vuxna träd. Många insekter behöver båda sakerna samtidigt (död ved och gamla träd) och det får de här.

Det här är ett sätt att spara naturen!

Ett annat sätt är att spara en hel skog – som Gökriksudden.

Fråga: Har ni hört talas om några andra naturreservat? Vilka?

-Kyrkreservatet –de stora nationalparkerna ffa i norra Sverige –i Arboga kommun finns 7 naturreservat

Vet ni fler sätt att spara natur på?

-Bara ett träd: Fårtallen –det gjordes oftare på 1900-talet, då skyddades ovanliga växtexemplar
-En särskild art: -blåsippa t.ex. eller orkideer [-blåsippa är fridlyst i Örebro, men ej V-manland. Men får inte plockas för försäljning någonstans, och inte grävas upp.]

Fråga: Vet ni vad det betyder att marken är ett reservat?

-det finns särskilda regler för vad man får göra i det området, förutom allemansrätten -kanske inte elda alls -inte tälta -inte avverka som vanligt –annat som gör så att marken inte förändras utan fortsätter att vara som den är

Fråga: Varför vill vi bevara natur?

-för att ovanliga sorters skogar och ängar ska finnas kvar. De djur och växter som behöver såna skogar att bo i skulle bli hemlösa annars. Då dör de!
-för att vi människor använder och sköter skog och marker på ett annat sätt nu än för 100 år sedan. Det gör att skogarna ser annorlunda ut nu, och andra djur och växter trivs där. Vi behöver spara några skogar som sköts som de gjorde för 100 år sedan, för att djuren som trivdes då ska ha någonstans att bo.

Lek: Baklängeskurragömma

2. Ekologiska samband

Sammanfattning av kontrollen:
Ø  Samtal om hur arter i naturen behöver varandra
Ø  Samtal om att arter behöver specifika miljöer
Ø  [ev. Samtal om vad människor behöver – vi är ju också en del av naturen]
Ø  Lek: Oh Deer!

 Fråga: Djur och växter i naturen behöver varandra. Kan ni komma på några som ni vet hör ihop?

exempel att fylla på med, använd så många som behövs:
fåglar behöver buskar att bygga bon i,
buskarna behöver fågelgödsel

växtätande djur äter växter och
växterna tar näring ur djurens gödsel

vitsippor (behöver fröspridning, har frön med extra fett ytskikt) och
myror (har ben och kan bära iväg fröna, äter oljan som sitter i ytterskiktet = extra mycket energi)

svampar (har jättestort "rotsystem" som suger upp vatten och mineraler från marken, behöver mer socker) och
träd (har blad som gör socker med hjälp av solljus, behöver mer vatten och mineraler)
deras rötter växer in i varandra, och de byter ämnen med varandra inne i rötterna

 Fråga: Djuren och växterna behöver också att naturen ser ut på speciella sätt. Var trivs älgar? Lejon? Möss? Fladdermöss? Krokodiler? Dammråttor?? Var hittar man tussilago? Grodyngel?

här finns fler exempel, använd så många som behövs:

• bävrar behöver dammar och träd som de kan göra dammar av
• myggor behöver vattenpölar att lägga ägg i, med vatten som är varmt redan tidigt på sommaren =grunda pölar, och så behöver de blod från djur för att kunna bilda ägg
• många insekter behöver gamla murkna träd. Insektslarver gillar mörkret och fukten mellan veden och barken, som lossnar lagom mycket när trädet börjar murkna så att insekterna kan lägga sin ägg där emellan. Då kläcks larverna mitt i maten i sin favoritmiljö.
• hackspettar å sin sida äter insektslarver. På så vis är hackspettarna också beroende av att hitta gamla murkna träd med insekter i.

Fråga för äldre scouter: Vad behöver vi människor?
-mat -ren luft -rent vatten -vacker miljö? -vänner

Lek: Oh Deer!

från boken Friluftslivets pedagogik 

Markera två linjer med 10 m mellanrum.

Dela in scouterna i två grupper: 1/4 av scouterna blir hjortar och 3/4 blir "resurser".

Berätta att hjortarna behöver framför allt tre olika resurser här i livet. Det är vatten, mat och skydd. Varje resurs har en symbol som scouterna visar med sina händer:

vatten - händerna för munnen
mat - händerna på magen
skydd - händerna på huvudet

Leken går ut på att hjortarna ska (tävla om att) fånga den resurs de behöver mest av just nu.

Grupperna ställer sig bakom varsin linje med ryggarna vända mot mitten.

Inför varje omgång ska hjortarna bestämma sig för vilken resurs de behöver, medan scouterna som är resurser bestämmer sig för vilken resurs de är. Alla visar med sina händer vad de har valt.

När ledaren ropar "börja!" vänder alla sig om och hjortarna ska springa och hämta den resurs de behöver – alltså någon som visar samma tecken.
De resurser som blivit hämtade byter lag till hjortar och de hjortar som inte fick någon resurs byter till resursernas lag.

Ø  Om grupperna blir små finns risk för att hjortarna dör ut, precis som arter gör i verkligheten när resurserna inte räcker till. Om det händer kan man fundera på varför, tillsammans med scouterna!

3. Allemansrätten

Sammanfattning av kontrollen:
Ø  Samtal om vad allemansrätten innehåller
Ø  Samtal om vad den betyder för oss när vi är i skogen
Ø  Lek: Här kommer vi!

Fråga: Har ni hört talas om allemansrätten?

Vad är det?
Vet ni vad man får göra i skogen och vad man inte får göra?

-Gör en lista tillsammans: sätt upp lappar med allemansrättens olika punkter på tavlan, när scouterna har sagt något i närheten av det som står på lappen

-Man får inte störa eller förstöra… är den viktigaste punkten, som sammanfattar hela allemansrätten

 -Texter på lapparna:

Man får gå vart man vill i skogen
Man får plocka bär, svamp och blommor som inte är fridlysta
Man får plocka det som ligger löst på marken
Man får tälta på annans mark, men inte på någons tomt (mindre än 5o m från boningshus eller staket)
Man får inte störa eller förstöra för människor, växter eller djur
Man får inte gå på någon annans tomt
Man får inte bryta kvistar från träd eller buskar
Man får inte skräpa ned på marken eller i vattnet
Man får inte trampa i sådd eller plantering

Fråga: Vad betyder det här?

-ta fram/peka ut de lappar som hör till varje fråga

Får man bygga en koja i skogen?

-om man inte bryter grenar -inte spikar i (förstör) träd -inte bygger på någon annans tomt

Får man fika på en äng?

-om man tar med sig skräp hem -inte stör djur i hagar -stänger grindar efter sig

Får man tända en brasa på utflykten?

-om man inte eldar på (förstör) en berghäll -bara samlar bränsle på marken -ser till att elden inte kan sprida sig -släcker ordentligt efteråt -tar med sig skräp hem

Får man…?

-ta ev. upp några saker att göra i skogen, som scouterna kommer på

 Lek: Här kommer vi!

Scouterna delas upp i två lika stora lag. Lägg två pinnar en bit ifrån varandra med en öppen plats mellan, bakom pinnarna har lagen varsitt bo.

Lagen ställer sig i sina bon. Det ena laget ska bestämma sig för ett djur som lätt går att dramatisera med rörelser, tex elefant, utan att det andra laget hör. När alla i laget är överens om ett djur ställer de sig armkrok på en linje och marscherar mot mittlinjen och ropar "Här kommer vi! Här kommer vi!" tills motståndarlaget ropar "HALT!", "Vilka är ni?!". Då stannar de omedelbart och visar med rörelser vilket djur
de valt. Motståndarlaget ska försöka gissa vad de ska föreställa. När de gissat rätt får de jaga motståndarna mot deras kortsida och försöka fånga så många
de kan. De som blir fångade blir nu nya medlemmar i det laget istället.

Nästa runda får laget som gissade välja ett djur. Så fortsätter man tills alla är medlemmar i samma lag och alla har vunnit!

4. Gökriksudden - vad är så speciellt med det här stället då?

Sammanfattning av kontrollen:
Ø  Gruppen sätter sig vid stranden och berättar vad de ser
Ø  Samtal om vad som är ovanligt just här
Ø  Lek: Gnistan

Fråga: Hur ser det ut där vi sitter nu?

-skog -vatten -gamla träd -fint!

Sammanfatta svaren:

Ovanligt i den här skogen:
-att den ligger på stranden
+marken är sumpig eftersom Hjälmaren gick högre upp förr, stranden är gammal sjöbotten. Skogen växer lite halvdåligt på sumpmark, så på många andra ställen har man gjort marken torrare eller fällt skogen, för att kunna skörda mer virke.

-att det är så lite gran och tall

+de här träden bildar egna skogar längre söderut i Sverige men det är ovanligt så här "långt" norrut.

-det är fint här

+hela Hjälmaren och marken närmast den är viktig för att människor ska kunna komma ut i naturen, därför vill man bevara den som den är. Samhället tycker att det är viktigt att alla människor har möjlighet att komma ut i naturen. Därför bevarar man såna här ställen.

Bakgrund:

Folk har bott i Götlunda sedan järnåldern (500-1000 e Kr) och den här marken har antagligen använts nästan lika länge.

Marken här har använts till slåtter med bete efteråt. Ibland tog man upp åkrar, små som grönsaksland, mitt i en äng. De åkrarna användes i några år och fick sedan växa igen. Man kan se spår efter dem genom att stenar har röjts bort från marken och lagts i rösen.

Enstaka träd har stått i ängarna, och de kan ha skördats på blad och kvistar. Det var i alla fall vanligt att man gjorde, på 1800-talet.

På gamla kartor (1845) ser man att det finns hölador på nästan alla uddar i området. Det var många som ägde mark här, gränserna går härs och tvärs, och det betyder att marken var värdefull eftersom många ville ha en bit av den.

Hjälmaren sänktes kring 1880 (79-85) med 1,2 m. Det gav mycket mark eftersom sjön var grund. Marken var lerig och näringsrik = bra gräsväxt men dålig skog

Här har inte planterats så mycket barrträd, utan lövträden har fått stå kvar och dö på plats. Blandningen av riktigt gamla/döda lövträd och unga träd är bra för de insekter som behöver gamla träd. När de gamla träden är helt nedbrutna finns halvgamla träd i samma skog, som insekterna kan sprida sig till. De viktigaste träden här är gamla ekar, lindar och aspar. Kan scouterna känna igen dem?

Lek: Gnistan (har säkert många andra namn också)

Alla deltagare står i en ring och håller varandra i händerna. Ledaren börjar och trycker någon av händerna som hon håller i och sedan skickas handtryckningen vidare genom ringen. Två tryckningar byter håll. Om man vill kan ledaren skicka en puls åt varje håll – det blir klurigt när pulsarna möts.

En evighetslek!