torsdag 29 december 2011

Kulturen - ett helhetsgrepp

Det hade inte behövt bli så här! Ingen hade behövt skriva något över huvud taget om vi inte hade varit så många på samma ställe. Ingen hade heller kunnat planera särskilt långt fram i tiden eller ställa några existentiella frågor. I 100 000 år levde vår art med samma biologiska utrustning som idag, men utan abstrakt tänkande: utan symboler och med mycket lite kunskapsöverföring mellan generationer, utöver ren härmning.

Precis som koltrastens bo är ett beteende och ett uttryck för fågelns genetiska arv, trots att själva boet inte innehåller en enda koltrastcell, är vårt beteende också grundat i våra gener. Enligt ekologen Torbjörn Fagerström, i boken Gud &Darwin, kan vi också se att beteendet och kroppen har påverkat varandra omväxlande, t.ex. när språket växte fram. Den som genom mutation fick ett talorgan som kunde ge fler ljud kunde också uttrycka sig mer varierat vilket gav ett rikare språk och gjorde det lättare att överleva.

Kultur förklaras av arkeologer som tradering av beteende och kunskap genom kommunikation. För att kunna uppnå det måste man ha förmågan att låta en sak symbolisera en annan, alltså kunna tänka abstrakt. Arkeologen Anders Högberg berättar i Forskning och Framsteg om de tidigaste spår som har hittats efter människor med den förmågan: 80 000 år gamla skärvor av krukor som har dekorerats med linjer. Dessa tolkas som ägarmärken dvs symboler för en viss människa. Vid ungefär den tiden börjar också musikinstrument dyka upp liksom smycken och även mer sofistikerade jaktredskap.

Varför kom den utvecklingen just då, och inte drygt 100 000 år tidigare när homo sapiens sapiens steg fram ur evolutionens dunkel? Genetiker och arkeologer vid University College London har räknat fram att på alla de platser där de tidigaste spåren av modernt beteende har hittats, har befolkningstätheten varit hög – med förhistoriska mått mätt. Kultur har också uppstått på flera ställen världen över, oberoende av varandra och vid olika tidpunkter.

Och här sker något intressant med kopplingen mellan vårt genom och vårt beteende: den sociala miljön kliver in som en faktor i enskilda människors liv. Vi återgår till Torbjörn Fagerström som skriver att i och med symboltänkandet och samhället blir det möjligt för kulturen att leva sitt eget liv, oberoende av våra gener. Vi blir bärare av en kultur som existerar delvis för sin egen skull och inte enbart för att maximera vår evolutionära framgång.

Trots detta är det ett faktum att mänskligheten har levt under mycket hårda villkor under nästan hela sin existens. Kulturen blir därmed också starkt begränsad med avseende på i vilken riktning den kan gå. Fagerströms tes är att kultur ändå har givit människan en evolutionär fördel genom att moral och religion har hjälpt oss att samarbeta. På så vis har kulturen påverkat människans fysiska överlevnad, men också påverkats av överlevnadens villkor, dvs kultur och biologi har samevolverat under mycket lång tid.

En av slutsatserna av detta är att vi är inte fångar i vårt fysiska genom, eftersom vi kan reflektera över oss själva, och att jämförelser mellan oss och andra djur är goda indicier men inte bevis för någonting. Ett beteende är inte ”naturligt” för människor bara för att schimpanser/lövgrodor/insekter gör så, eftersom vi har en kulturell påverkan på vårt beteende. Vilket i och för sig är en helt annan diskussion.